Alla klyschor till trots - man SKA verkligen inte ropa hej....
Just när livet känns som på topp så trillar skiten in, som en avloppspropp som plötsligt lossnar.
Igår var damerna i skolan överjävligtskittristbarnsligirriterande och bär sig åt som jag vet inte vad.
Exet messar med anledning av P19:s stundande student - och inte speciellt trevligt (vem blir förvånad, räck upp handen).
Inkomsten når - lagom till sagda student - all time lowmärket på grund av efterskottsutbetalning från kommunen och pga av månadens hittils arbetade (men ej arvoderade) timmar får jag lägre belopp från tidigare "bidragsgivare".
Egentligen skulle jag inte ha varit på plats resten av veckan, pga en planerad utflykt men eftersom denna ställts in så påtalade jag idag att jag var tillgänglig - då visar det sig att ingen av mina "kollegor" ens registrerat att jag tidigare nämnt min kommande frånvaro?
Jag jobbar i snitt 6.5 h/ dag - men fick idag förelagt mig ett anställningsbevis med en 50%ig tjänst inskriven.
Syns jag?
Finns jag?
Behövs jag?
Jag inser att jag ofta har jävligt lätt för att låta kaxig men i morse var magkatarrens återkomst ett faktum och hela dagen har varit...underlig. Fick tillslut åtminstone besked om att jag skulle infinna mig imorgon men allra helst vill jag dra täcket över huvudet och inte titta fram förrän lagom till nästa helg.
*gnäller*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag känner mig förvirrad av ditt inlägg, är du också det eller är det bara jag som är lite trög i min lilla grå massa?
SvaraRaderaEn jättebautamegastor kram till dig iaf!
*KRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAM*
Här trilla poletten väldigt låååångsamt (förmodligen någon genetisk defekt) Men efter att ha lagt ihop två och ett och fått det till (hoppar vi över) så poff.. kunde jag tända ett geniljus och vips så såg jag ett samband mellan Catten och denna blogg.
SvaraRaderaÄr det ok om jag länkar denna i min länklista?
Jaha så exet är igång igen... (minns fortfarande då han hade problem med apotekets öppettider *fnissar*)
usch för studenter.. inte för själva studenten i sig själv, men alla MÅSTEN. Här är släkten värst och att trösta sviken dotter som inte ens fick ett grattis av sin farmor var inte så skojsigt.
Hoppas det ordnar sig ändå för er..
kramen!
Förvirrad är mitt mellannamn just nu Veronica - det blev plöstligt alldeles för mycket, för ostrukturerat samt för stressande och det som inte är bra sätter sig omedelbums i min mage :(
SvaraRaderaSåklart får du länka, marsipanen! =)Jupp, exet är ff lika tvärsäker på att han har alla rätten och all rätt att vara han, och att alla ska rätta sig efter det. Där blev det många "rätt" fastän allt är fel! ;-)
SvaraRaderaDen här studenten är ju oerhört modest tack och lov och släkten är avpoletterad till största delen så det blir ett liiiitet firande - som dock måste ordnas i endräkt för gossens skull och det har ju vissa vissa svårigheter med...