-på förekommen anledning - undra vad "på riktigt" innebär?
För nu har det hänt igen, någon har tvärsäkert och kategoriskt uttalat sig om att det Hjärtat och jag känner för varandra inte är "på riktigt" eftersom vi inte åtminstone smider långt gångna planer på att flytta ihop, vi firar ju bevars snart ett år tillsammans!
Märkligt är det, för hade vi varit 20 och velat flytta ihop efter ett år ihop så hade förmodligen olyckskorparna kraxat i högan sky, men nu - när vi båda har förpliktelser annorstädes, är socialt etablerade i respektive byhåla och jadda jadda så ska det helt plötsligt skyndas på?
Jag är plågsamt medveten om att man bara har ett liv och att man ska vårda det, men om det innebär att köra spikraka fåror och blunda för allt annat än en enda sak så är inte det att "vårda" för mig. Dessutom ska det kännas bra för OSS TVÅ, det ska varken till vänner och bekanta eller almanackor för att ta beslut om en sådan massiv händelse.
Nu ska det här inte handla om eventuella flyttanden eller inte utan om något jag tycker verkar blir mer och mer allenarådande: "it's my way or the highway!" Jag läste idag vad en kvinna skrivit angående solskydd och att inte vara ute mellan 11 och 14 i den sortens solsken vi haft de senaste dagarna och hon menade att eftersom hon, hennes man och deras barn inte brände sig eller for illa i solen så är solen inte farlig, men KAN alltså inte bränna sig.
Det är kanske så - min, och endast och allenast MIN åsikt och upplevelse är det sanna. Så är det ju i och för sig, min upplevelse är ju min, men jag vill banne mig inte bli påprackad någon annans och tvingas leva efter den. Att man kan bränna sig i solen är både MuskelPutte och Stumpan levande bevis på, de har befunnit sig på varsin kust på ömse sida om landet i helgen och båda två - som ärvt sin fars pigmentering - är sorgligt röda på alldeles för stora delar av kroppen.
Men alltså borde jag titta på dem och anse att det rödflammiga är vaddå? En hallucination från min sida? Psykosomatiskt från deras? För någon okänd privatperson har sagt att man inte kan bränna sig? På samma sätt kommer jag att fortsätta att inte låta mig påverkas i större utsträckning än med en liten irritation över att andra tror sig veta vad som är bäst för mig, helt oprövat och hypotetiskt, utifrån deras alldeles egna funderingar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
När jag o Gumman träffades så hade vi för bråttom för vi träffades fyra dagar på raken. Att det berodde på att jag var ledig så att vi passade på att ses var ointressant. När Gumman flyttade till egen lägenhet tvärs över gatan ett år senare så var det nåt fel på vårat förhållande eftersom vi inte flyttade ihop. Att vi alla e olika o inte stöpta efter samma mall verkar alldeles för många missa. Vi vet fortfarande inte om vi ens vill flytta ihop o det e säkert ett tydligt tecken på hur uselt vårat förhållande e. Att vi e asociala o trivs ensamma har inget med saken att göra. Det kommer alltid att finnas folk som har åsikter om hur du lever ditt liv. Enligt mig e det för att dom e dåliga på att leva sitt. Ibland måste man leva efter devisen: sköt dig själv o skit i andra...
SvaraRaderaGamla nekade friare ,jehovas och andra bittra människor ,som har sin egen vardag som livsrättningsmall,är nog inga man ska lyssna nåt djupare på ,men visst är det iriterande .För mej är det så pass riktigt och viktigt att du finns i mitt liv att jag inte ens kan tänka mej att du inte skulle göra det.
SvaraRaderaJag VET Farbror - och ska i ärlighetens namn säga att jag själv tyckte att er boendeform var rätt märklig men om den funkar för er, så vem är jag att tycka annat liksom?
SvaraRaderaDet har varit lite irriterat ett tag som du vet Hjärtat, men så länge du och jag är överens så ska jag göra mitt bästa för att skita i vad andra gnäller om!