I morgon kommer Hjärtat hit för att serva mig på sin semester. Det jätteråsa förklädet är nytvättat och skåpen fyllda med mat, golven nysvabbade och badrummet skurat - han lovade nämligen att hålla stället i samma skick som det är när han kommer.......moahahaha!
En till passion utöver min snickarpojke har jag också hittat:
Det påstås att den ska smaka passionsfrukt och chili, men av chilin känns inget och det gör så lite så. Jag har varit såld på passionsfrukt sedan jag (vad jag vet) åt det för första gången i Göteborg på NK:s restaurangbuffé nån gång på tidiga 80-talet när StoraSyster bodde där och jag våldgästade henne så gott som varje helg. Det var också då jag gick på Donken för första gången, i det legendariska Femman-huset, på väg till tåget hem. Den passionen höll dock inte i sig, främst för att deras veggoburgare verkade vara gjorda på innehållet i en burk konserverade ärtor och morötter som passerats till brun sörja :(
Egentligen borde jag inte äta Marabouchoklad heller - jag är fullt medveten om att de innehåller mer kakasmör och socker än kakao och att choklad med högre kakaohalt helt klart är att föredra, både ur smak- och hälsosynpunkt - men är man en passionerad kvinna så är man ;-)
Du är avtrubbad, kvinna. Den smakar def chili. Och för övrigt får du ha den där läbbiga sjåklaaan för dig själv. *flinar*
SvaraRaderaAnnars klappar mitt hjärta ofta och högt och gärna för marabous mjölkchoklad i diverse former, även om Fazers blå är klart suveränast! *fakta*
Pöss!