Det ÄR kul att jobba!

Men jag önskar att jag hade det där med sysselsättning lite mer jämt fördelat över året...och i morse önskade jag att jag kunnat lära mig att säga nej. Exet och ungarna kan jag neka nuförtiden, men kuligheter är svårare.

Kalaseriet i lördags blev så där himla kul som det kan vara att få ingå i ett glatt och positivt sammanhang men ändå utan att vara i den inre kretsen med allt vad det innebär av att vara uppklädd, intresserad och underhållande social. Jag höll mig mest i diskbaljan och K trodde mig inte ett spår när jag sa att min absoluta hatsysselsättning var att diska....men jag hatar ju oreda och rörighet ännu mer så det var bara att ge sig på (hand)disk efter närmare 70 personer.

För det var ett äkta småländskt bonnakalas med mat i mängder; en synnerligen massiv kall buffé följd av ostkaka med glass, sylt och grädde och fram på nattakröken kaffe och tårta. Ännu äktare blev det av det faktum att så gott som alla fat var fullständigt länsade, det sägs ju att en smålänning svälter i en vecka innan han ska på kalas för att riktigt ha nytta av det....

Klockan två gav vi upp och åkte hem och nästa dag kavade jag mig stelt ur sängen för att åka med bästaste A till H-stad för att hälsa på hennes föräldrar i husvagnen på säsongscampingen och för att hämta hem MuskelPutte som tillbringat helgen i en stuga tillsammans med kompisar. Höjden av otur - eller kanske klantighet - hade de haft; vid besök på badstranden blev en av dem bestulen på en styck hypermodern pekskärmsmobil á 5800 pengar, en digitalkamera samt plånbok med körkort, id-kort, betalkort, tankkort samt en sjuhelsikes massa andra plastkortsgrunkor som han fått/köpt via skolan där han utbildar sig inom tunga transporter. Tur att det finns mammor som sitter hemma och bara läääängtar efter att få börja ringa och spärra och nybeställa plastbitar..

Anyhoo så förstår jag dem som inte riktigt fattar vart semestern tar vägen - sju timmar i den underbara solen visslade förbi som ingenting och under resan hem var det svårt att hålla ögonen öppna trots intensivbabbel.

Och idag...idag har det varit VARMT!! Fast värmen är inte det värsta på jobbet. Värst är alla bromsar, blindknaggar och myggor som verkar svärma oavbrutet kring mig, jag har så många bett, stick och blaffor att jag inte kan räkna dem - och det är höjden av orättvisa att de inte alls bryr sig om lille H. Men jag väljer att se det från den positiva sidan; jag är förmodligen godast! =)