söndag 12 december 2010

Julhysteri

verkar större delen av (väst)världen vara drabbad av.

Det kokas knäck, bakas och byggs pepparkakshus, stryks lusselinnen och julpyntas med nya tomtar, glitter och plastjulgran i årets färg i parti och minut.

Jag har inte gjort nåt av ovanstående (lusselinnet fick Stumpan stryka själv idag med lite hjälp av mormor) och ärligt talat funderar jag på att inte göra det heller. Jag tillhör nämligen dem som är fullständigt övertygad om att det kommer att bli jul ändå - även utan knäck och pepparkakshus. När jag säger det IRL höjs indignerade röster från dem som hävdar att de "vill ge sina barn traditioner".

Jo, den tanken är ju faktiskt himla fin, det håller jag med om - men varför i fridens dagar måste traditioner handla om främst köpenskap och ätande, dvs konsumtion?

Själv är jag ingen ängel så sett - bortsett från plastjulgranen har jag gjort det där jag med och jag kan inte skylla ifrån mig på att nån annan förväntade sig det av mig - jag gjorde det nästan av egen fri vilja. Men sett så här i perspektiv hade jag nog hellre velat ge mina barn lite andra traditioner. Om jag inte minns alldeles fel så är det i någon av allas vår Astrid Lindgrens böcker som barnen går till den handikappade pojken och hans ensamstående mamma dagen före julafton med en korg med mat. Emil far till fattigstugan med julkorv och när Kommandoran ätit upp alla hjonens mat tar han med dem hem till gården på fest trots att det innebär att de äter upp familjens julmat. Barnen i Bullerbyn är noga med att pynta Farfars lilla kammare med både gran och röda äpplen trots att han inte kan se.

Omtanke skulle jag vilja att ordet för julen vore.

Vi är nämligen inte så långt ifrån Astrids verklighet idag igen. Fler familjer än någonsin söker bidrag hos bla Majblomman och andra organisationer medan välfärdssamhället snävas in. Folk blir utförsäkrade från både Arbetslöshets- och Försäkringskassa och FHO rapporterar att var tredje ensamstående förälder är fattig, dvs med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten.

Så om du känner att julen för dig skulle kunna bestå i något annat än knäckkokning och pepparkaksbak, om du vill att även andra ska få den där mysjulen du själv vill ha kan jag starkt rekommendera en gåva till Majblomman:

http://www.majblomman.se/Om-Majblomman/Stod-Majblomman/For-privatpersoner/

eller varför inte höra av dig till närmaste kyrka för att höra om det finns något du kan hjälpa till med?

I år köper jag nog inga julklappar och minimalt med julmat. I den utsträckning jag får några pengar över ska jag ska jag stoppa dem i Frälsningsarméns gryta för att hjälpa till att hålla den kokande.

Tro mig, jag vill inte på något sätt ge er dåligt samvete, eller vara ett pretto själv - men det är så sant som det är sagt:

Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar