onsdag 22 december 2010

Det var nog

en och annan som höjde på ögonbrynen när jag flyttade från centralvärme som ingick i hyran, ett hyfsat urval bussar, gångavstånd till bank, matbutiker, frisör, blomsteraffär, pizzerior och annat "viktigt"till lilla huset på slätten, med vedpanna, två kilometer till en liten handelsbod med magert utbud och bussar som kör förbi mig trots reflexväst...

Igår gjorde jag också det.....för veden som jag beställt för att värma mitt lilla hus med (och gudarna ska veta att värme har behövts här, utetemperaturen har varit nere på - 24 som kallast och innediton på +15) dök aldrig upp. Inte i måndags som avtalat, när mina hjälpredor satt här och väntade. Inte igår som ny överenskommelse löd, när samma hjälpredor tåligt ryckte ut igen. Inte förrän närmare klockan 23 igår kväll, när den absolut sista pinnen och gnuttan sågspån sedan länge var inkastade i pannan kom den nya veden.

Då var hjälpredorna sedan länge hemåkta och idag är de inte lediga. Alltså bär skruttiga jag ved i bitande kyla - men otroligt nog är jag rätt glad ändå. Jag tittar ut över slätten och njuter av den fantastiska utsikten och tänker att tystnaden som låter mig somna så fort jag lagt huvudet på kudden, utsikten, goda grannar som skottar snö och hälsar vänligt är värd allt det där som kan ses som negativt.

Fortsätter kylan så här så kanske jag ångrar mig igen, men förmodligen bara tillfäligt. Jag är nog inte gjord för att bo i hyreskomplex.....

1 kommentar:

  1. Klart du inte ångrar dej ,huset är superfint och kan du bara hålla värme i huset ett par dagar till så kommer jag o värmer dej sen då blir det skedsovning i mängd i både soffa o säng =)

    SvaraRadera