Sötast ever x 2

Det finns små vardagliga händelser som verkligen kan lysa upp ens dag - sådan som inte får någon plats varken i tabloiderna eller i världshistorien men som ger mig en härlig "må bra"känsla. Idag *schabadabam* inträffade inte mindre än TVÅ sådana.

Först får jag ett sms från Stumpan där hon frågar om hon mööööööjligtvis kan få låna en hundralapp tills studiebidraget kommer. Jag svarar med en smärre föreläsning om vikten av att få sina pengar att räcka hela månaden och avslutar med att fråga vad som är så viktigt att det inte kan vänta tills nästa vecka när hon har egna pengar. Då svarar den lilla sötnöten att hon ska gå och fika - med Han med stort H som hon haft en crush på i nån månad nu.....Hassegu liksom - klart att ungen ska låna en hundring, hon kan få två om hon vill! ;-)

En stund senare kommer jag släpande på matkassar ut från stormarknaden (och tvärtemot den villfarelsen som många män lever i så är det INTE min hobby att handla mat) och utanför kommer vad jag gissar är mormor, mamma och en gosse i fyraårsåldern. Gossen får syn på mig, tvärstannar och skiner upp i världens leende. Med förundran och förtjusning i rösten säger han: "Nämen HEJ, är DU här!? Vad gör DU här!?"
Jag svarar denna för mig helt obekante lille sötnos att jag har handlat mat, och frågar vad han själv gör där. Lika strålande berättar han att han OCKSÅ ska handla mat; "god mat" och vinkar sedan ett glatt hejdå när han går in i butiken.

Det spelar just ingen som helst roll att han tog miste på mig och någon annan, hela hans uppenbarelse sken av glädje för att jag träffade mig (som egentligen är nån helt annan än han tror) just där och just då- Hur han reagerar när han inser att han tog miste vet jag inte och kommer aldrig att få veta - men det kändes så gott att göra någon så passens glad som den lille blev - även om det inte egentligen var mig han blev glad av att se =)