ju inte riktigt som det var tänkt - som alltid?
Egentligen borde jag ju ha nästan 40 års erfarenhet av att det jag planerar sällan eller aldrig blir som jag hade tänkt mig, så varför blir jag fortfarande så oerhört låg när det inte funkar?
Jag är en visionär, i det småtta i och för sig, men dock. Jag planerar, funderar och strukturerar. Jag organiserar och logistikiserar (ja, det ordet finns nu) och så *pangtjoff* så faller allt som ett korthus.
Det BLIR en flytt, men NÄR den blir vet jag fortfarande inte. Förhoppningsvis till helgen. Om min blivande hyresvärd behagar svara i telefonen i veckan och inte - som i helgen - antingen befinna sig utanför täckningsområdet alt. stänga av telefonen TROTS att vi hade avtalat att höras.
Fast jag fick en fin helg ändå, även utan Hjärtat eftersom de andra som är mitt hjärta nära dök upp och bakade lussebullar med mig: alla tre älsklingsungarna och mina två "kärdöttrar" var här i lördags. Det var minsann mer värt än flyttslit i snöstorm det! =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar